Efter gårdagens utbrott bestämde jag mig på en gång för ett nytt mantra, som upprepades högt både för mig och barnen direkt nu på morgonen:
"Idag ska ingen av oss vara arg eller skrika."
Och löftet har hållit. Jag har dock upprepat det (högt, jag tycker att det gör större effekt då, känns mer som ett löfte än alla dumma tänk-om-tankar) ett antal gånger eftersom dagen har innehållit moment som:
* junior inte sova alls på förmiddagen för han är hypad på alvedon.
* junior bajsa löst genom samtliga kläder omgång 1
* junior bajsa löst genom samtliga kläder omgång 2
* junior bajsa löst genom samtliga kläder omgång 3
* junior kräkas över alla kläder omgång 1
* junior kräkas över alla kläder omgång 2
* mamma tvätta äckliga kläder omgång 1,2,3,4,5
* junior jättemammig inte lämna famnen på hela eftermiddagen
Jag känner mig stolt över mig själv.
Alla skrik-, gråt-, kasta saker-attacker från lilleman (han har inte supermånga men han är trots allt snart 2½ år, så det är som det är just nu) manövrerades ledigt bort genom samtal, pedagogik och lugnande ord.
Svärmor och svärfar fick fika i spyor när de kom för att titta till oss på eftermiddagen. Och mannen möttes av mig i dörren efter jobbet. Jag bestämde mig för att ta en långpromenad med hunden och ta bilen upp till tomten och titta på grunden på nya huset direkt när han kom hem för att få lite miljöombyte och friskluft.
En nyvunnen vän inspirerade mig i går att faktiskt tänka på det bästa jag har runt omkring mig istället för att skriva/tänka på/fokusera på det värsta. Jag ska bli bättre på det. På att möta mannen efter jobbet med ett leende istället för ett plågat "hjälp mig". Bland annat.
Så...
Bäst idag:
Junior hostar inte och vill pussas och ligga med kinden mot mammas kind. Så mysigt.
Lilleman la kinden mot mitt lår vid matbordet och sa "Jag tycker om dig mamma".
Mannen, lilleman och junior i fredagsbadet med rosiga kinder och lyckliga ögon.
Mitt hållna löfte om att hålla huvudet kallt och vara lugn trots en konstig sjukdag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Helt rätt att fokusera på det positiva, men glöm inte bort att vara människa också.
Och vadå - det är väl bra att barnen ser alla känslor, och inte bara leenden. DET skulle verkligen skada dem för livet.
Så gorma på, flippa ur och tala om varför. Men gör det bara inte varje dag.
Sen får Juul säga vad han vill, jag tycker i alla fall att man ska visa hela känsloregistret. Inom vissa gränser förstås, men så är det ju med allt.
Och du - lycka till på måndag!!! (om jag inte hinner hit innan du börjat jobba)
Bra jobbat! JAg behvöer också ett mantra. Modigt att du säger det högt, barnen förstår nog indirekt att du verkligen försöker och blir delaktiga. Tack för tipset.
Maria: Du har rätt. Och jag tillåter mig själv att gorma lite då och då. Och att tala om varför för barnen (men inte skuldbelägga dem). Jag övar och blir bättre för varje incident, tycker jag. Tack för att du kom ihåg MÅNDAG. Jag ska rapportera hur det känns.
Mammaledig: Tack. Ja, jag vill att barnen ska veta att jag inte bara tjatar på dem utan på mig också.
Å herregud. Plötsligt känns min dag inte alls så tuff. Inte när jag läser det här. Pappan tänkte jobba över till typ åtta ikväll, men när han hörde min självmordsbenägna röst kastade han sig hemåt. Och jag är inte i närheten av din dag. Hoppas ni inte behöver vara sjuka nåt mer på ett tag i familjen!
Skicka en kommentar