Ja, alltså inte försovning big time som i komma för sent till jobbet. Jag var faktiskt där kl 08:00. Men jag hade faktiskt tänkt gå upp 06:40. Vaknade av att lilleman låg och pillade mig i håret, så jag låg kvar och smågosade med honom ett tag innan jag iddes vända mig runt och titta på väckarklockan: 07:14.
Iiiihhhhh.
Jag som skulle vara utvilad, fräsch, ha värsta outfiten och fått i mig lite frukost sådär på morgonkvisten. Tackade mitt förstånd för att jag kvällen innan både strykt kläder och lagt ut dem på soffryggen, vilket innebar att det bara var att greppa dem direkt - utan några second thoughts.Det innebar faktiskt att det blev kjol och högklackat. Jag är supernöjd. Vi är inte speciellt många tjejer på jobbet. Fyra stycken för att vara exakt. Men av dem tyckte i alla fall jag att jag såg snyggast ut. Tillhör inte vanligheterna. Jag brukar vara sunkklädd i fliströja eftersom jag lätt fryser (mannens, vilket också innebär att den är för stor för mig), jeans och jumpaskor. Men inte idag. Vad tycks? Bortse från den icke smickrande bullen vid midjan på högersidan. Vet inte hur den kom dit.
Annars då?
Ja, första tre timmarna var hjärnan inte det minsta påslagen. Jag började sonika med att rensa innehållet i sisådär 18 pärmar med diverse uppenbarligen "viktiga" papper. Rakt ner i soporna. Varken jag eller mina kollegor kommer att sakna dem.
Därefter hade arbetskollegorna så smått börjat förstå att jag faktiskt var tillbaka och borde utnyttjas in i det sista. Så innan jag gick hem för dagen hade jag:
* tillsammans med säljare hjälpte en kund på traven med ett tekniskt problem via telefon (jag är lite halvimpad själv, hjärnan väcktes till liv under tiden som vi samtalade, helt sjukt)
* fått två nya ärenden att felsöka samt tidsuppskatta denna vecka
* fått upp en lista på cirka en A4 med ett större antal punkter att avveckla och lämna över till kollegor i förståbart skick innan jag avslutar.
Utöver det så kan jag konstatera att mitt passerkort har slutat att fungera, jag känner en enorm glädje över att få byta jobb så snart och jag fattar inte alls den nya telefonväxeln (och vägrar bry mig om den).
På hemmafronten möttes jag av en stressad make som var knäckt över börsens nedgång och sönernas varande. Dagen hade resulterat i en fläskläpp på junior, ett blåmärke på hakan på lilleman, en sönderslagen mattallrik och ett allmänt kaos. Precis som det brukar här hemma, med andra ord.
Godnatt.
13 kommentarer:
Snygg outfit! Klart godkänd. Men det är väl liiite skönt att börja jobba igen, va?
Jadå. Det skönt att börja jobba. Jag har druckit varmt kaffe (som inte är återvärmt i mikron) två gånger, jag har lyssnat på musik, pratat med vuxna människor och fått avsluta telefonsamtalen när jag vill.
Och dessutom fick jag middag när jag kom hem.
Camilla: Hur länge ska du vara hemma? Ska ni dela ledigheten?
För övrig borde det heta föräldraledig när man är på jobbet, inte när man är hemma. Det är ju på jobbet som jag är ledig som förälder...
Wow - hel fräscht. Åh på pricken med kaffet. Du som är civ ing. kan du förklara varför man aldrig hinner dricka kaffet varmt hemma med små barn? Jag tror ju varje gång jag häller upp kaffet att den här gången kommer det gå.
Ah, den enkla. Klart jag vet vad det beror på. Det är lektion A1.
Det är Murphys lag. Lagen om alltings jävlighet. Går inte att avtala sig ifrån. ´Lika ofrånkomlig som tyngdlagen och relativitetsteorin.
Ja det klart - borde jag fattat : )
opps blev nåt knas - från mig i alla fall, så du vet
Jag förstod det. Tog mig friheten att radera den ena.
WAW - vilken pingla! Nästan så att jag själv blir sugen på att börja jobba igen. Men bara nästan. Och för övrigt så har jag ju skolan som en räddning från mammasunken, då klär jag mig snyggt och blir lite mer Maria än mamma.
Ska bli kul att följa dig nu. Ja, det är alltid kul förstås, men nu blir det ju lite annat och nytt. Spännande!
Skitsnyggt! Jag blir avundsjuk faktiskt. Ska dock gå till frissan imorgon och be att hon gör mig läcker och sexig. Kan man få rabatt om det inte lyckas kanske?
BoN: Tack. Jag hoppas att det blir roligt att följa mig. Jag känner själv att jag behövde något nytt att tänka och prata om. Känner nästan att jag inte orkar läsa mammabloggar längre (förutom dig och de intill i listan förstås).
Lycka till med pluggandet.
Anna: Kräv det! Glöm inte att piffa upp dig innan frissan. Finns inget tråkigare än att sitta och vara sunkig i stolen med en überstajlad frisör på 21 år bakom sig...
Skicka en kommentar